Med säkerhet stickade hon in dig i sitt garn
sakta spanns du fast i ett klibbigt nät
Malde ned dig till stoft i sin skvallerkvarn
med trolldom och formler manglades du slät
Kroppen och själen skulle hon förgöra
och anseendet och framtiden förstöra
När du kom med rikedom, makt och guld
föll hon i djup ånger och släppte loss gråten
Hon kände inget svek utan endast skuld
ville glömma det gamla och bli förlåten
Men det är bara idioter och dårar
som tror på en kvinnas tårar
1 april 1989